Om konsten att låta sig överraskas.
Man kan inte två gånger stiga ner i samma flod.
Inget är beständigt utom förändringen.

Panta rei – allt flyter!Men kanske inte flod – mera som en virvelvind.
Ewa i vårt hus, i sin konst, i sitt liv – på jakt efter
förändringen. Ingenting står stilla! Bordsvattnet ska
kolsyras! Alla i huset byter rum minst en gång varje vår.
Allt målas om. Även ljudbilden i ateljén är ny! Elvis,
Cohen och Allan har fått sällskap med Krister Henriksson som lugnt och metodiskt, med lågmäld röst tar sig igenom huset i oändligt tålmodiga uppläsningar av all världens skönlitteratur.

Packa väskorna! Fram med stiftpennan.
Teckna, teckna – det säkra, precisa avslöjandet av verkligheten,
fångad i den tunna blyertslinjen!
Och mellan varven en utflykt till vattenfärgerna
som flyter över akvarellpappret.Hur kan du styra dem?– Det kan jag inte!

Är det slut på glasmålningsperioden?
– Ska det aldrig mer bli glasmålningar! – Kanske.Man vet inte.
Fram med linoljan och den underbara lukten från oljefärgstuber och pytsar.
Det långsamma framåtskridandet i skikt på skikt på klassisk hantverksgrund. Så tunt som själva skalet runt själen, så tunt läggs lagren. Motiven mer närvarande än någonsin. Oljan med sin heta glöd i färgfältens möten. Exakt och ändå mjukt och böljande. Livets varma ljus gör entré. Avlägsnat är det blanka och glittriga.
Ewa sveper in sig i oljemåleriets yllesjal.Sorgen närvarar i skikten underst – mellanfernissa – glädjen över – mellanfernissa – och slutligen så tunt och sårbart som människohud lägger Ewa berättelsen om livet.

CO Evers
dramatiker och konstpedagog